Livet sprakar, likt en vaken vulkan

Jag blickar ut över havet hela dan'.
Livet sprakar, likt en vaken vulkan.
En snurrande tanke över vattnets yta.
Den är vacker, den kan på ytan flyta.
Den sjunker ej, sen seglar den iväg bort.
Ett minne, ja ett minne som är så kort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0