pistachio

Jag seglar på dom färgglada ballongerna i skyn.
Livet kittlar, jag skrattar när jag ser fåglarna bredvid mig.
Solen lyser glatt och ler stor mot mig med rosiga kinder.
Jag sitter på en gul ballong, den strålar lycka och energi.
Jag vågar släppa taget, för jag vet att jag inte kommer falla.
Jag reser på mig, jag förlitar mig på mina fötters balans.
Ballongen spricker, den vackra och fina gula ballongen.
Jag faller, ner, ner, ner.
Jag faller ner på en blå ballong, den strålar närhet och mod.
Jag vågar släppa taget, för jag vet att jag inte kommer falla.

"Vad hette din blogg nu igen, Carolina?"

hm, ja. Många anser det svårt att minnas namnet på min blogg, så jag funderar på att byta till ett enklare?
Jag bloggar ju mest för min egen skull, men man blir ju alltid så glad när jag ser att folk faktiskt beösker min blogg. Jag har kanske runt 6 personer dagligen på ett ungefär +-
Ett enklare namn, men då kommer hela blocken flyttas dock :)
Kram, Carolina

Ja säger optimisten.
Nej säger du.
kanske säger jag.
Vi alla vet svaret.

En brasa jag hatar så mycket.
Et blick jag avskyr mer än dig.
En sång jag hör spelas igen.
Ett tåg som lämnar min station för gott.

Jag blickar ut över havet hela dan'.
Livet sprakar, likt en vaken vulkan.
En snurrande tanke över vattnets yta.
Den är vacker, den kan på ytan flyta.
Den sjunker ej, sen seglar den iväg bort.
Ett minne, ja ett minne som är så kort.

WAAAAAAAAH.
WAAOIAAAAAAAH.
CHAAAAAAAAAAVRRRIAAAAAAAAO.
GAWWYAKAAAAALOORRWWWKAJAUAAO.
KRRAAAAAVISSTCHAAATWWWIIOOOOOOOVAARRIOWWAWAWAAAO.
SCIHIHSCHIISCHCOOCOOOOOAAASITAAMAAAWAAIOO.
WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄAAAAOWHAAAAAAA

Så känner jag just nu. Det är härligt att bara låtar fingrarna få utöva sin kreativa förmåga på tangentbordet också?

Du lärde mig flyga.
Men nu har jag glömt bort hur.
~
Jag springer över kanten mellan liv och död.
Plötligt, minns jag hur det är att leva igen.

Jag ville skapa en värld där blommorna aldrig vissnar.
En värld där ljuset och kärleken lär oss älska och älskas.
Drömma drömmar så vackra att orden inte räcker till.

Men blommorna vissnar och dör på ängen.
Mörkret och hatet tynger våra hjärtan.
Mina ord räcker till, för att beskriva min dröm.

Jag ville lära mig segla.
Få kunna kalla mig kapten.
Kunna styra och vända,
och bemästra starka vindar.
Men du tog sönder mitt segel,
innan jag ens lärt mig navigera.