I regnet ser man inte tårarna som rinner.

Jag bygger ett slott i sanden.
Det är den enda på hela stranden.
Väggarna av sand är raka, och står stadigt i vinden.
Jag får sand i håret, och jag känner blåsten mot kinden.
Jag ser upp mot himlen som är lysande grå.
På huden min faller regndroppar små.
Vallgraven fylls med vatten och sand.
Ett av tornen föll ner på min hand.
Jag ser hur mitt sandslott långsamt bryts ner.
Jag känner hur regndropparna blir fler och fler.
I regnet ser man inte tårarna som rinner.
Ner i sanden, mitt slott försvinner.

Kommentarer
Postat av: mandaa

fan vad bra den var. yay :)

2009-11-18 @ 19:39:34
Postat av: Carolina

Tack! :D Vad glad jag blir :)

2009-11-18 @ 20:44:08
URL: http://http://pistachio.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0