pistachio

Det finns många löv på den kalla marken.
Vissa är kvar i träden, andra föll ner i parken.
Min hand är frusen, men i den ligger frön.
Jag knyter händerna och ber en liten bön.
Jag trycker och gräver, på mitt egna lilla vis.
Marken är hård, och har frusit till is.
Jag hoppas och tror.
Att något kanske gror.

Påväg hem skrattar jag, vilken dum idé!
Jag förstår ju själv, att det aldrig kommer ske.