Det är borta, allt är borta.
Tårarna rinner längst mina kinder.
Dom rinner, som regn i Oktober.
Min blick är osäker, och ögonen halvt slutna.
Jag kan inte förstå, jag inser inte.
Det är borta, allt är borta.
Tårarna rinner, mina glädjetårar.
Kommentarer
Postat av: Bosse
Jättevackert :)
Trackback
